KLUBBMÄSTARE 2012
Idag hoppade jag och Juni två felfria 90-rundor, och tog dessutom vår första seger tillsammans!!
- Rosanna Jansson & Little June klubbmästare storhäst 2012.
Både första och andra klassen kändes kanonbra. Juni var uppmärksam och hade bra power i sprången. Vi kom nära på något enstaka hinder i varje klass men hon var snabb i benen och tog sig över felfritt.
Det är verkligen en ära att få äga och rida denna fina unghästen.
Hon har kommit otroligt långt i sin utveckling, och utstrålar både vilja och självförtroende.
Jag som ryttare kan känna mig 100% trygg på hennes rygg, vilket gör allt mycket lättare och framförallt mycket roligare.
Lyckad dag - Bra häst, bra resultat och nöjd ryttare!
Rosett, plakett och segertäcke.
Rubrik
Juni är näst intill färdigklippt, vi tar det sista under dagen - sen är vi redo för morgondagens två 90-klasser.
Har varken ridit eller hoppat speciellt mycket under de senaste veckorna, så jag har egentligen ingen större koll på hur vi ligger formmässigt inför morgondagen. Åker dit med inställningen att det får gå som det går.
Om jag kommer till omhoppning i KM-klassen kommer jag inte alls att satsa. Jag åker inte dit för en seger, jag åker dit för att samla erfarenhet tillsammans med min fina 4-åring.
Över tre fjärdedelar återstår
Har bestämt mig för att endast ta med Juni på söndag. Tänkte till mer ordentligt och fann ingen bra anledning till att Caramba skulle med. Hoppa och ha kul kan vi göra hemma!
Det kanske till och med blir så att jag inte åker iväg alls. Allt hänger på om Juni tillåter oss att klippa färdigt henne eller inte.
Idag gjorde vi ett klippförsök, och hon stod superstilla och snällt i början vilket resulterade i att halsen och bogen på ena sidan blev hårfri. Sen fick hon nog och vägrade gå med på att raka bort resterande päls.
Vi ska göra ett nytt försök imorgon, kanske att hon håller lugnet fullt ut då.
Hur som helst stannar jag hellre hemma på söndag än att åka iväg med en halvrakad häst - så viktigt är det inte att hoppa...
Innan 2012 är slut vill jag...
...Umgås med supergoa Mathilda så mycket som möjligt
...Åka och träffa Åsa och Collina
...Julshoppa i mängder
...Fira en övermysig julafton med familjen
...Fira ett grymt nyår med härligt folk
...Nolla en 0,90m med Juni
...Jobba så mycket som möjligt
...Ha någorlunda koll på va jag ska uppnå under 2013
...Hinna med roliga hästdagar tillsammans med Silje
...Börja träna mera
Sen är jag redo för 2013 - Nytt år nya möjligheter.
All I want for christmas is you
Snart har halva november passerat, vilket innebär att mysdecembers dagar står på tur att pryda almanackan med bland annat advent, lucia & julafton.
Detta året ska jag se till att ta tillvara på tiden fram till jul på bästa möjliga sätt - Julshopping i alla närliggande mysstäder, sakta ner tempot och bara njuta av de fina delarna som december bjuer på.
Har redan börjat fundera på vad jag ska hitta på för något för att visa min uppskattning gentemot alla överfina och betydelsefulla personer som förgyller mitt liv ♥
- Det är faktiskt minst lika roligt att ge som att få!
Klubbmästerskap i hoppning 2012
Idag skickade jag iväg anmälan till nästa helgs KM-hoppning.
Denna gången kommer jag att hoppa 90 cm CR följt av en 0,90m hoppning som också är KM-klassen.
Detta får bli det sista vi gör på hoppfronten under 2012, sen väntar lättare ridning och en hel del vila under december månad.
Är lite sugen på att ta med Caramba också. Han känns så pigg och glad just nu att det skulle vara roligt att skutta runt en låg CR bana på honom.
- Avvaktar lite under veckan och ser hur han känns när det börjar närma sig.
Mamma, pappa, barn...
I nästan hela mitt liv har jag levt i en "mamma-pappa-barnfamilj" med storhandling, middag tillsammans och familjesemester.
Detta levnadssätt har varit min vardag, mitt liv.
Även fast det löst sig riktigt bra tack vare en superhjälte till mamma, så är livet och vardagsinnehållet långt ifrån detsamma som det var innan familjen gick från fyra- till tre medlemmar.
Hur konstig eller svår omställningen än känns lyckas man på något sätt att anpassa sig efter det nya levnadssättet. Det kommer en dag då man förstår att det som varit är ett avslutat kapitel och det enda alternativet är att vända blad och gå vidare.
Idag är det helt okej bra, jag accepterar hur det blivit och försöker behålla stadgan. Trots detta går det inte att undgå att ibland falla platt på marken och bara sakna ihjäl sig efter hur det var förut.
Det är just den där typiska familjekänslan som jag kan känna saknad till - Middag tillsammans vid dukat bord, istället för "ta något om du är hungrig", planering av sommarsemestern, gemensamma aktiviteter och mindre ensamhet.
Lyckligtvis är vi som återstår av fyrmannafamiljen Jansson-Eriksson ett bra team som får det mesta att gå ihop även då saknaden efter det som varit är som starkast.
Ensam är stark
Som jag nämnt någon gång förut så har jag alltid varit en mainstreamer och väldigt lättpåverkad av folk.
Jag har alltid valt den enkla vägen istället för att tänka efter och stå upp för det jag själv vill och tycker är rätt.
Idag kan jag känna att jag inte alls är lika konflikträdd, utan att jag istället hellre väljer att vara ärlig mot mig själv och följa min egna känsla.
För bara några månader sen skulle jag lätt kunna falla för personer som försöker komma krypandes tillbaka. Jag skulle göra allt för att övertyga mig själv om att jag känt saknad och att det bästa och enklaste skulle vara att ge gulligull-respons tillbaka för att fortsätta där man en gång varit.
- Men nej, slut på sånt! Jag vill utvecklas som person, stå på mina egna ben, veta vad som är rätt för mig och agera utifrån det.
- Ensam är stark!
Allt behöver inte ske över en natt!
Jag läste ett inlägg på denna bloggen för ett tag sen, och kom över dessa meningar.
- "Jag har iallafall kommit fram till den tanken att detta år får bli lite som det blir."
- "Så att tillåta mig själv ett inte så genomtänkt år känns faktiskt bra."
Tjejen bakom dessa ord har alltid ett bra och realistiskt tänk kring livets alla frågor, och även denna gången tycker jag att hon träffade rätt - hon fick i alla fall mig att uppmärksamma och ta till mig dessa formuleringar.
För att klargöra vad hon syftade på med dessa ord kan jag kort och gott säg att det handlar om livet som nybliven student på jakt efter jobb.
Jag som under ett halvårs tid har varit beviken, stressad och rent ut sagt förbannad på mig själv över att sökandet efter det där perfekta jobbet, med en titel som känns bra och statusgivande att skylta med inte har fått något resultat fick mig en tankeställare av just detta tankesätt som representerades i inlägget på den här bloggen.
Att tillåta mig själv att sänka kraven, vänta ut rätt tillfälle och skita i vad andra tycker har gjort att jag idag kan gå till jobbet som dagisfröken med ett leende på läpparna och känna mig som världens bästa när lönen rullar in på kontot i slutet av månaden.
- Jag har varit student i några få månader, och har varken utbildning eller erfarenhet av att vara på the top of the world. I dagsläget kan jag inte vara störst, bäst och vackrast, men det är just idag jag skapar vägen framåt.
Jag är 19 år, har framtiden för mig, och alla möjligheter att lyckas.
- Varför skynda när man istället kan sakta ner något och hinna få med sig så mycket som möjligt på vägen.
Jag har en plan - Jag ska självklart bli störst, bäst och vackrast! Men inte idag, inte imorgon och inte detta datum om ett år. Först ska jag samla erfarenhet, formulera mål, lära känna mig själv, ta mig igenom- och överleva både det ena och det andra, leva livet som tjugoåring och ha riktigt jäkla kul.
Maraton
Denna gråa lördag ska jag lägga ner några timmar på ett riktigt skrivmaraton. Se till att huvudet och fingrarna sammarbetar flitigt och får ihop en hel del inlägg att lägga i utkast för att sedan publiceras här med jämna mellanrum.
- KLARA FÄRDIGA GO GO GO!!
